Framme i solen

Pa grunn av litt teknisk trobbel legger vi na ut "gamle" innlegg som bare ble lagret som utkast pa bloggen.
Vi er na i en ganske liten strandby som heter Mui Ne, men her kommer et innlegg som Johanna skrev om vart forrige stopp pa reisen:

Oda och jag har nu kommit fram till Dalat, en bergsby langt nere pa Vietnams kust. Byn anvandes som tillhall for semestrande fransman under kolonialiseringen under 1800-talet, och arkitekturen har sags vara mer fransk an pa andra stallen. Men an sa lange har vi inte markt nagon skillnad mot andra vietnamesiska byar vi passerat pa resan. Fast baguetter saljer de overallt pa gatan.

Nu ar det ett tag sedan vi uppdaterade bloggen - senast var med bilder fran Hanoi. Kan meddela att allting har gatt bra efter att vi lamnade storstaden for snart tva veckor sedan (tror jag att det blir). Vi tog taget i cirka 18 timmar fran Hanoi till Danang, och darifran buss till Hoi An - en riktig turistby med restauranger, sma butiker, silkesaffarer langs med floden. Hoi An var det forsta stallet - sedan atminstone en manad - dar vi kunde ha pa oss shorts och t-shirt. Jakligt skont!

Vietnams klimat ar ratt underligt: i norr ar det nastan som hemma: plus fem grader och blast, medan i soder ar det trettio grader och valdigt torrt. (Jag tror inte att vi har berattat det har redan...)

Fran Hoi An tog Oda och jag en "non-sleeping-bus" (egentligen "sleeping-bus" da satena gar att falla ner som sma sangar, men det ar nastan omojligt att sova da det oftast spelas karaoke-musik eller visas nagon skojig dratta-pa-arslet-komedi pa hogsta volym). Resan varade i tolv timmar, och forutom en farbror fran Holland och en ung europeisk kille var vi de enda turisterna. Resten av bussen bestod av vietnamesiska farbroder, som inte var sarskilt trevliga. En av farbroderna fragade Oda pa vietnamesiska om vi ville ha mat, och hon sa YES! och gjorde tummen upp, men det slutade med att bara vietnameserna fick nagot att ata, men ingen av oss turister.

Det har blev kanske ett litet gnalligt inlagg, och det bor val papekas att vi mott manga fina personer har ocksa. Senast i forrgar utanfor postkontoret. To som hon heter, hjalpte oss att ringa motsvarande nummerupplysningen for att fa fram adressen till ett gasthus som vi hort ska vara bra, och vars agare, Rot, ordnar en sarskilt bra tour till sin hemby. Hon fick fram adressen, och i morgon ska O och jag aka pa en heldagsutflykt. Berattar mer om det sedan, plus lagger ut bilder! Har inte kameran med mig nu, tyvarr.

Oda halsar saklart!

Kram
Johanna
           


   

Nagra fa bilder innan bussen gar

Vi har hatt store problemer med a fa publisert blogginnlegg her, til var egen og andres frustrasjon! Vi satt og provde fa disse bildene ut for bussen fra Dalat skulle ga til Mui Ne (der vi er na). Det ble lagret som kladd, sa jeg prover igjen:

Tempelhund i My Son. Noen mil fra Hoi An lag denne over 1000 ar gamle tempelbyen. Det var enda storre enn Angkor Wat i Kambodsja, men sa ble det bombet av amerikanerene under krigen - og na er det bare rundt 20 (ganske) hele bygninger igjen.

Det var masse turister i My Son, og vi var noen av de.

Endelig kom vi til Nha Trang og strandlivet som vi hadde lengtet litt etter! Stranda var lang og sanden var fin. Vannet var varmt og bolgene var store. Vi lakkerte neglene rode og tok pa oss strandkjolen.

Gresshopper trakket pa av turister ble kunst.

Nha Trang, stor by og hoye bygninger. Og en flott strand.

Hoppsann!

Endelig oppdatering!

                Efter en massa krangel med internet och datorer kommer har antligen en uppdatering med bilder! 

Vi besokte Hanoi for nagra dagar sedan, och dar var det mopeder vart man an sag.

                                       

 Nar vi hadde gatt i flere timer i den kaotiske trafikken var det godt a ta en pause. Da gikk vi over broa til skilpadde-tempelet som var pa en oy i Hoan Kim innsjoen (midt i gamlekvarteret i Hanoi).

                                        

Oda pa bron over Hoan Kim Lake. 

                                      

Vi traffade Dai Xuan och hans flickvan Yen Thi, bada 20 ar, vid sjon. De var verkligen sota, och berattade for oss om Hanoi och vad vi borde se. 

  

                                         

En dag dro vi til Vietnam Museum of Ethnology. Det var mye spennende a se, mest handla det om stammefolkene og deres kultur. Her ser Johanna pa modeller av fiskebater.

                                         

Og Oda ser pa en liten sot tregubbe.

Pa hotellrummet i Hanoi, dar det nastan var minusgrader. Vi hade ett litet elektriskt element att varma oss vid.

                                    

 Speilbilde ved resepsjonen mens vi venter pa taxi.

 
                                    

   Favoritfrukost pa resan som serveras pa de flesta restauranger: mixed fruit with yoghurt and musli. 

                                    

 Kommunistiske propagandaplakater er vanlige a se.

  

 

Turist pa vift. Utan Lonely Planet hade vi varit doda nu, eller i alla fall i fel land. 

 

     Varm kakao pa var stam-cafe La Place. Veldig koselig, med propaganda-posters pa veggene og Beatles i hoytalerene. Myskvarteret ved katedralen.

       

 Pa La Place kan man fa fargkritor att farglagga pappersduken med.  Bra for trotta turister som vantar pa att nattaget till Danang ska ga, till exempel.

  Sotnos!!

                                                  

Odis utanfor La Place med en 15 kilo tung ryggsack pa slap. 

  

                                         

HEJDA HANOI!

Puss fran Oda o Johanna

Hej fran Hanoi

Hej alla dar hemma!

Hoppas att ni har det bra i snon!

Nu har Oda och jag kommit fram till Hanoi, vilket ar en valdigt intensiv stad. Jag har nog aldrig sett sa manga mopeder och vespor pa en och samma gang. Det verkar som att varje Hanoibo ager minst en vespa. Och kommer man inte fram fort nog sa tutar man. Husen star tatt packade, och gatorna ar tranga. Overallt saljs det mat: pho - vietnamesisk nudelsoppa, som har blivit Odas och min standardratt har i Sydostasien, grillade majskolvar, duvagg, musslor och friterade munkar. Pa trottoarerna ser man aldre farbroder som dricker te tillsammans pa sma laga plaststolar.

Men vi trivs valdigt bra har i storstaden! Det kanns skont att inte vara de enda turisterna. Folk ar hyfsat bra pa engelska, och det gar att gora sig forstadd utan att behova anvanda handtecken. Men det ar valdigt kallt, bara femton grader, och vi har pa oss bade regnjacka och langbyxor. I Laos kopte Oda och jag fingervantar och sockor, och dem sliter vi pa varje dag.

Vi kom till Hanoi med buss fran Laos, vilket var en helvetesresa. Chaufforen verkade ha en forkarlek for inhemsk pop|disco|trance|funkmusik som han spelade pa hogsta volym. I nio timmar. Bussen var knokfull med laoser, rispasar, bambuvirke, ett par hons och ryggsackar. Forutom en finlandsvensk kille som heter Robert, var Oda och jag de enda turisterna. Nar bussen borjade bli full och laoserna trotta somnade de pa varandra i en stor hog. Oda hade en sovande farbror i knaet och en ung kille mot axeln. Jag hade tur som fick sitta vid fonstret, hehe.

Bilder fran var tripp fran Laos till Vietnam kommer i nasta inlagg. Dar vi sitter nu ar det lite svart att spara ner bilder.

Och annars? I dag besokte vi Vietnams etnologiska museum dar vi sag en utstallning om stamfolken, deras hantverk, vardagsliv och klader. Intressant! Vi har inte varit pa nagot museum tidigare under resan, men det har hade vi hort bra om.

Vi tror att vi kommer stanna i Hanoi ett par dagar till. I morgon kvall ska vi eventuellt ga pa ett jazzstalle intill hotellet. Planen ar att aka fran Hanoi och vidare till en mindre stad i norr, ett par timmar harifran med tag. Darifran tar vi en farja till Cat Ba som ar en fin och lugn o, med en nationalpark bland annat.

Nu rinner tiden ut.

Odis-godis halsar.

Kramar
Johanna